Hur fungerar RFID Chip-tidtagning?

I det här inlägget berättar vi hur chip-tidtagning fungerar, och förtydligar några av de vanligaste tidtagningsbegreppen som är viktiga att känna till när du utforskar rätt tidtagningsalternativ för ditt lopp. 

Observera att den här artikeln fokuserar på chiptidtagning. Om du väljer mellan App Timing och Chip Timing, läs den här jämförelseartikeln som hjälper dig att avgöra vilken metod som är rätt för ditt lopp. 

 

Detta inlägg i videoformat (på Engelska):

Aktiva och Passiva Chipsystem

Det finns två typer av chip som används för tidtagning under lopp – Aktiva och Passiva.

Aktiva system har större batteridrivna chip, där chippet sänder signaler till mottagarna och avkodarna (eller transpondrar). De flesta är intensitetsbaserade system. Det finns också etappbaserade system. I ett fasbaserat aktivt system “väcker* transceivrar chippet först. Aktiva system är vanligtvis återanvändbara

Passiva system har ett “passivt” chip som till exempel kan bäddas in i en nummerlapp. Chipet reflekterar signaler. Dessa läses sedan av transceivrar när chippet passerar i närheten. Passiva chips är ofta engångschips.

Trots skillnaden gällande den “aktiva” eller “passiva” naturen hos systemen, fungerar de på ett liknande sätt. Chips läses av en RFID-mottagare (radiofrekvensidentifiering), transponder eller transceiver, avkodas därefter och vidarebefordras sedan till timingmjukvaran för bearbetning och uppladdning. Men i viss tidtagningshårdvara lagras data på själva chippet som sedan läses ut vid mållinjen. Denna typ av hårdvara används i lopp där deltagarnas avstånd betyder att utrustning, överföring och datasignaler vid checkpoints är begränsande faktorer (tänk avlägsna bergsmaraton, äventyrslopp och orientering, etc)

Viktig Terminologi Kring Chiptidtagning 

Mottagare. En enhet som tar emot elektromagnetiska signaler

Transceiver. En enhet som både sänder och tar emot elektromagnetiska signaler.

Transponder. En enhet som tar emot signaler, bearbetar dem och svarar på ett förprogrammerat sätt.

Avkodare. En enhet som avkodar elektromagnetiska signaler från chips till läsbar data för programvara. Ofta en komponent av mottagare, transcievrar och transpondrar.

RFID. Radiofrekvensidentifikation. Den elektromagnetiska vågen eller signalen sitter i den radiofrekventa delen av det elektromagnetiska spektrumet.

Intensitetsbaserade system (RSSI – Received Signal Strength Intensity). Ett aktivt timingsystem som mäter intensiteten hos de mottagna signalerna för att bestämma var chipet befinner sig (en starkare signalintensitet korrelerar med ett chip som är närmare mottagaren). Vanligtvis möjligt att få en noggrannhet inom 0,2s.

Fasbaserade system. Ett timingsystem som mäter fasändringen hos en aktiv elektromagnetisk signal för att bestämma chipets position. Detta system är mer exakt (ungefär en storleksordning bättre) än RSSI-system, och är därför vanligt i motorsport och andra lopp där hög noggrannhet på varv-/måltider är viktigt.

UHF. Ultra High Frequency (en beskrivning av frekvensen av en elektromagnetisk våg eller signal)

Duellfrekvens. Två vågor med olika (lägre) frekvens sänds samtidigt. De längre våglängderna (lägre frekvensen) av emissioner gör att denna typ av chip kan skicka signaler genom vatten, lera, människor etc. Läsnoggrannheten är högre på grund av minimala reflektioner och mindre räckvidd. Läshastigheten är dock lägre jämfört med UHF. Kostnaden per chip är naturligtvis dyrare än engångschips, men dess flexibilitet är anpassad till OCR, simningar och våta, leriga miljöer.

NFC-chips. NFC (Near Field Communication) är en teknik som är mest känd inom betalningar (tänk kontaktlös med ditt kreditkort eller mobiltelefon). Det används också i vissa tidstekniker. Deltagarna bär ett chip som fungerar som en identifierare som kan läsas av en Near Field-sändare/mottagare.

Timing App. Vanligtvis en digital version av den klassiska pennan/papperet/stoppuret. Mycket kostnadseffektivt och lätt att använda (kräver inga specialistkunskaper). Omedelbara resultatlistor. Lämplig för mindre lopp eller längre lopp där deltagarna är utspridda när de passerar genom checkpoints och över mållinjerna. Kräver i allmänhet manuell användning och exakt till inom en sekund eller två (ganska låg jämfört med chiptiming). Människorelaterad felfrekvens, men vanligtvis lätt att rätta till.

Öppna data. Detta innebär att data från tidtagningschipen och mottagarna är okrypterade och kan användas och överföras mellan olika andra plattformar efter behov. Om data inte är öppna innebär det att de endast kan läsas av den proprietära programvara som utvecklats av det företag som äger tidtagningssystemen och hårdvaran. Detta är naturligtvis mindre flexibelt och binder dig till ett visst system.

Låst system. När systemet är låst innebär det att allt fungerar endast med kompatibla enheter och programvaror. Därför får du endast använda chip, avkodare, läsare, mattor osv. från det företaget. Uppgifterna efter lopp kan vara öppna för överföring eller inte. Ett olåst system kan läsas av alla olåsta enheter, oavsett tillverkare.

Letar du efter en tidtagningsleverantör? Kontakta oss så hjälper vi dig hitta rätt! 

Tyckte du att den här artikeln var till hjälp? För fler tips prenumerera på vårt nyhetsbrev!